Rakubränning

Stora svarta krackeleringar, starka färger, och ett metallaktigt skimmer räknas i dag som rakuns karaktäristika. Detta utseende kommer från den så kallade reduktionen, som består i att man sedan föremålen tagits ut ur ugnen lägger dem i sågspån, tidningspapper, halm, eller liknande material, vilket fattar eld av värmen. När elden kommit igång, stänger man in föremålet i en tunna försedd med lock eller liknande, vilket reducerar föremålets syretillförsel,(därav ordet reduktion) medan föremålet fortfarande är varmt, och glasyren (trög-)flytande. Reduktionen hindrar metallerna från att oxidera, därmed bildas ett annat färgspektra. Reducerad koppar blir exempelvis rödaktig/ kopparfärgad, medan den i oxiderat tillstånd blir grön/ turkos. Kraftig reduktion får föremålen att metallisera.

Själva leran blir grå till svart vid reduktion. Därför blir krackeleringar i glasyren svarta, medan den lera som täckts av glasyren förblir vit, under en transparent (”genomskinlig”) glasyr (om leran är vit från början.
Det japanska tecknet för raku betyder njutning, lycka, glädje och behag